Skip directly to content

Vanliga biverkningar

Här är några vanliga biverkningar av Sutent. Läs också bipacksedeln, den innehåller viktig information.

Trötthet

Trötthet är vanligt förekommande vid behandling av cancer. Vanligtvis kan detta förekomma i den senare delen av Sutent-behandlingen, men avta under behandlingsuppehållet.

Om du känner dig trött eller svag:

  • Försök hushålla med din energi - ta gärna små tupplurar.
  • Försök hitta tider på dagen då du känner dig piggare och genomför då de aktiviteter som du planerat in. Använd behandlingsdagboken som hjälp.
  • Lättare fysisk aktivitet, exempelvis korta promenader är ofta bra.
  • Försök att bibehålla dina dagliga rutiner i så stor utsträckning som möjligt. Det är viktigt att du är så aktiv som möjligt och försöker upprätthålla arbete och sociala aktiviteter. Ta en paus och vila vid behov.
  • Försök att hitta den tid på dygnet som passar dig bäst - börja på morgonen och prova dig fram efter en tid.
  • Ät väl och drick mycket vätska

Illamående och kräkning

Illamående och kräkningar kan förekomma under din Sutent-behandling. Försök uppskatta i vilken grad det påverkar dig och om det varierar. Använd patientdagboken som hjälpmedel. Idag finns det mycket bra läkemedel som kan hjälpa till att mildra illamåendet. Rådgör med din läkare om du har besvär med illamåendet eller kräkningar.

  • Undvik kryddstark, fet eller salt mat.
  • Ibland kan varm mat kännas besvärligt eftersom matos kan ge illamående. Prova då med maträtter som kan beredas kalla.
  • Det finns flera receptböcker som vänder sig till personer som har en aktiv cancerbehandling. Kanske kan det finnas något bra recept i någon av dessa.
  • Ibland kan alternativa behandlingar som akupunktur eller avslappningsteknik hjälpa.

Förändringar i munslemhinnan

Vissa som behandlas med Sutent kan uppleva en obehagskänsla i munnen. Det kan vara smakförändringar, ömhet i munnen, eller blåsor och sår i munhålan. Besvären brukar vanligen minska vid längre tids behandling, men i vissa fall kan det vara nödvändigt att minska dosen av Sutent. Det är mycket viktigt att du bibehåller en bra munhygien och besök gärna tandhygienist innan du startar din behandling.

Ta upp med din läkare eller kontaktsjuksköterska vilka besvär du har, men ändra aldrig medicineringen själv!

Andra tips som kan hjälpa är:

  • Sug på en bit frusen ananas vid besvär. För vissa kan dock kyla vara besvärande.
  • Använd lokal smärtlindring t.ex. viskös lidokain, alkoholfritt munvatten och läppcerat mot sår på läppar och i munvinklar.
  • Använd en mjuk tandborste (gärna barntandborste) och undvik tandkräm som innehåller peroxid.
  • Undvik kryddstark och syrlig mat.
  • Undvik het/kyld dryck och mat då detta i vissa fall kan ge obehagskänsla.
  • Prova att använda sugrör.
  • Undvik alkohol och tobak.
  • Skydda läpparna mot uttorkning.

Magbesvär 

Behandling av cancer kan orsaka diarré eller förändringar i avföringens konsistens. Diarré kan orsakas både av din cancersjukdom och också av de läkemedel som du får mot din cancer. Din läkare kan ge dig behandling som mildrar besvären av diarré. Det är viktigt att du har kontroll på din tarmfunktion och använd behandlingsdagboken till att föra anteckningar om tarmfunktionen eller besvär av diarré.

  • Om du skulle få feber, yrsel, hjärtklappning, kramper, vattnig eller blodig avföring eller ihållande diarré trots aktiv behandling mot diarré måste du kontakta sin läkare då detta kan innebära ökad risk för komplikationer som innebär sjukhusvistelse.
  • Vid kraftig diarré kontakta din läkare eller sjuksköterska för att få råd.
  • Försök dricka minst 3 liter av klar vätska (exempelvis vatten) uppdelat i små doser per dag.
  • Undvik att dricka stora mängder i samband med måltid.
  • Undvik kraftiga måltider, kryddstark, fet, fiberrik eller ”light” produkter samt kaffe, alkohol och större mängder frukt.
  • Försök minska din stress.
  • Om du har aktiv medicinering mot förstoppning bör du rådgöra med din doktor om att göra uppehåll med denna medicinering.

Viktminskning 

Orsaken till att inte känna matlust kan bero på fler faktorer exempelvis smakförändringar under behandlingen, ömhet i munnen eller illamående.

Här är några tips som kanske kan underlätta för dig.

  • Välj mat som du uppskattar och prova dig fram med olika smaksättningar. Det finns idag speciella kokböcker som ger tips på bra recept under din cancerbehandling.
  • Det är viktigt att du äter regelbundet, men undvik småätande.
  • Ät mindre portioner (med hög proteinhalt och mycket kalorier) regelbundet.
  • Väg dig regelbundet och för in din vikt i din behandlingsdagbok.
  • Försök skapa en lugn miljö i samband med måltider.

Hudförändringar

Hudförändringar kan i vissa fall uppstå under behandlingen. Besvären går tillbaka 2 – 3 veckor efter avslutad behandling, men kan i vissa fall vara besvärande. Även påverkan på hår- och hudpigment kan förekomma.

Behandlingsmöjligheter

  • Undvik aktiviteter som skapar ökat tryck på handflator och fotsulor.
  • Använd gärna löst sittande kläder och sköna skor (gärna med gelinlägg) som inte klämmer.
  • Var uppmärksam på torr hud och uppkomna hudförändringar, smörj in dig noggrant redan från behandlingsstart. Använd mjukgörande krämer/salvor (karbamidkräm) t.ex. Essex-kräm eller i svårare fall med tillägg av kortison. Vill man använda lotion istället för kräm finns flera alternativ exempelvis Propyless eller Caress.
  • Har du känslig hy kan du använda babyschampo istället för duschtvål.
  • Badda drabbade områden med magnesiumsulfat löst i ljummet vatten.
  • Undvik stark värme och varmt vatten.
  • Använd vattenbaserad makeup.
  • Undvik starkt solljus.

Högt blodtryck

Sutent kan för vissa personer orsaka förhöjt blodtryck som i regel behandlas på samma sätt som vanlig behandling mot högt blodtryck. Du kanske inte vet om att du har högt blodtryck. Berätta om du har huvudvärk, känner dig svimfärdig eller yr, eller om din puls är oregelbunden, kraftig eller snabb. Allt detta kan vara tecken på högt blodtryck. Tala om det för läkaren eller sjuksköterskan omedelbart. Vänta inte till ditt nästa besök på kliniken. Man kommer att mäta ditt blodtryck med jämna mellanrum. Diskutera hur blodtrycket ska mätas och hur ofta det ska ske.

Detta kan ske antingen:

  • hos läkaren eller sjuksköterskan på sjukhuset
  • hos din allmänläkare
  • hos din distriktssköterska

Du kan också välja att mäta blodtrycket hemma. Diskutera detta alternativ för att se om det passar dig. Sjukvårdspersonalen kan visa dig hur man använder en blodtrycksmätare. Följ anvisningarna som följer med blodtrycksmätaren och fråga om du undrar över något.

Ditt blodtrycksvärde

Blodtrycket är ett mått på hur hårt blodet pressar mot blodkärlens väggar när det pumpas runt i kroppen. Det mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) och man mäter två värden: Systoliskt tryck (den första siffran): blodtrycket när hjärtat pumpar ut blodet i kärlen. Diastoliskt tryck (den andra siffran): blodtrycket när hjärtat vilar mellan slagen. Om man säger att ditt blodtryck är ”140 över 90” eller 140/90mmHg, betyder det att ditt systoliska tryck är 140mmHg och det diastoliska 90mmHg.

Behandla högt blodtryck

Du kan få högt blodtryck när du tar Sutent. Det innebär inte att behandlingen inte fungerar. Det är viktigt att hålla blodtrycket under kontroll när man tar Sutent. Du kan få mediciner som sänker blodtrycket.  Du kan själv göra några enkla saker för att hjälpa till att sänka ett högt blodtryck. Exempelvis motionera lätt (t.ex. snabba promenader), minska på saltet i maten och äta mer frukt och grönsaker – allt detta kan bidra till att hålla ditt blodtryck under kontroll.

Andra biverkningar

På den här webbplatsen finns information om en del av de biverkningar av Sutent som är vanliga. Vi redogör inte för alla eventuella biverkningar. Läs också bipacksedeln som följer med i förpackningen med Sutent-kapslar eller på fass.se. Den innehåller viktig information.

Om du får några som helst biverkningar när du tar Sutent - inte bara de som nämns på den här webbplatsen - ska du:

  • Informera läkaren, sjuksköterskan eller apotekspersonalen om alla symtom som du får
  • Skriva upp sådant som du märker. Ta med dig dina anteckningar till kliniken och visa dem för läkaren eller sjuksköterskan

Kontakta läkaren, sjuksköterskan eller apotekspersonalen mellan besöken på kliniken om du har några frågor.